The Community Readiness Model har sitt ursprung i Colorado State University. Community Readiness Model utgår från de steg en organisation genomgår vid en förändring. Stegen definieras utifrån hur medveten och redo en organisation och dess ledande aktörer är; att börja arbeta med ett specifikt ämnesområde, att förankra och planera arbetet, att starta och utveckla insatser samt att utvärdera eller kvalitetssäkra en verksamhet.
Community Readiness Model ger en värdering och analys av förutsättningarna att lyckas i ett förändringsarbete. De nio stegen beskriver en stegring av förändringsbenägenhet. En kort förklaring av de nio steg som en organisation genomgår och som också ligger till grund för den nio-gradiga poängbedömningen är:
1. Ingen i organisationen har hört talas om frågeställningen.
2 och 3. I organisationen finns det en ökad medvetenhet om frågeställningen.
4. Ett förankringsarbete påbörjas.
5. Organisationen börjar kartlägga och planera.
6 och 7. Organisationen är mogen att påbörja aktiva insatser så som utbildning och att arbeta med nya metoder.
8. Insatserna utvärderas och frågeställningen utvecklas.
9. Organisationen bibehåller fokus och fortsätter utvecklingen av frågeställningen.
I modellen ingår sex dimensioner, vilka bedöms var för sig på den nio-gradiga skalan. Dimensionerna ger svar på vilka insatser (A) som bedrivs inom organisationen, vilken kännedom (B) om insatserna som finns i organisationen. Ledarskapet (C) är ännu en dimension där ledningens engagemang kartläggs. Arbetsklimat (D) där frågor ger svar på hur samarbete och samsyn är om ämnesområdet inom organisationen. Hur den djupare kunskapen (E) och förståelsen för helheten efterfrågas samt vilka resurser (F) som finns tillgängliga.
För att få svar på vilken nivå av förändringsbenägenhet organisationen har, genomförs semistrukturerade telefonintervjuer med fem nyckelpersoner. De nyckelpersoner som intervjuas bör ha ett helikopterperspektiv och goda kunskaper om organisationen samt vara insatta i den aktuella frågeställning som berör ovan nämnda dimensioner och som ska mätas. Nyckelpersonen bör även ha god insikt i hur nuvarande arbete bedrivs. Fem nyckelpersoner intervjuas, men beroende på organisationens struktur kan det vara aktuellt att genomföra intervjuer med fler nyckelpersoner. Alla intervjuer analyseras och värderas utifrån en nio-gradig skala för en samlad bedömning av behov, förutsättningar och resurser för en förändring av ett visst ämnesområde inom organisationen.
Varje dimension består av mellan tre och åtta frågor i intervjuguiden. Indelningen i sex olika dimensioner underlättar analysarbetet då de poängsätts var för sig och därmed kan olika poäng nås på den nio-gradiga skalan. Detta ligger till grund för vilka frågeområden som först bör prioriteras. Därefter väljs vilka åtgärder som ska sättas in för att höja Readiness-nivån inom respektive frågeområde.
Genom att använda the Community Readiness Model går det snabbt att få svar på vilken förändringsbenägenhet, mognad, en organisation befinner sig i en process med en specifik frågeställning. Det som behöver ske är att först klart och tydligt definiera frågeställning. Därefter identifieras vilka aktörer (community) det är som man vill veta mognaden hos i den utvalda frågeställningen. När detta är klart identifieras de fem nyckelpersoner som kommer att intervjuas. Efter analysen av intervjuerna är klar, sker en muntlig och skriftlig återföring av resultaten och en åtgärdsplan skapas utifrån den readiness-nivå som nåtts inom respektive dimension. I modellen ingår förslag på åtgärder beroende på vilken readiness-nivå organisationen befinner sig på. Detta är en relativt snabb process som från att intervjuerna genomförts till att resultaten är klara rör sig om ett par dagars analys.
Resultatet kan användas för att kartlägga behov, att analysera och värdera organisationens resurser samt identifiera styrkor och svagheter. Vidare ger modellens konstruktion utrymme att fånga upp tidigare outtalade idéer och åsikter.
The Community Readiness Model bygger på teorier och modeller som har sitt ursprung i bland annat Implementation Research, Psychological readiness och Diffusion of innovations. Inom Psychological readiness finns bland annat Prochaska och Di Clementes Stages of change, som beskriver den process som sker i samband med en individs beteendeförändring. Diffusion of innovations visar den fem-stegsprocess som sker över tid när en idé sprids. Att ha koll på vilken readiness som organisationen (communitien) har är viktig i samtliga sex implementeringsstegen.
Community Readiness Model är en utgångspunkt för att på ett effektivt sätt välja rätt insats och nå satta mål. The Community Readiness Model kan med fördel användas vid:
- Kartläggning
- Planering av strategier och verksamhetsutveckling
- När projekt eller processer gått i stå
- Utvärdering
- Organisationsförändringar
- Kvalitetskontroll
Tillvägagångssätt
- Definiera frågeställning
- Identifiera poänggivande aktiviteter inom frågeställningen
- Identifiera inblandade aktörer
- Identifiera nyckelpersoner att intervjua
- Genomföra semistrukturerade telefonintervjuer
- Analys och sammanställning av intervjuer
- Återföring av resultat – skriftligt och muntligt
- Åtgärdsplan utifrån The Community Readiness Model